Photo: U. Grünbaum/Azote

EKOKLIM 4

Förvaltning av social-ekologiska system under förändring i Mälardalen

EKOKLIM är ett ämnesöverskridande forskningsprogram vid Stockholms universitet finansierat av FORMAS, 2010-2014.

Det består av fyra olika delprogram;

1) Landskapsprocesser
2) Biodiversitet
3)Ekosystemtjänster
4) Adaptiv förvaltning och bedrivs av sex institutioner

Studierna syftar till att undersöka hur förändringar i klimatet påverkar biologisk mångfald och ekosystemtjänster, samt hur dessa kan skötas och förvaltas och genomförs i Mälardalsregionen.

Adaptiv förvaltning
Förändringar, t.ex. klimatförändring, urbanisering och ekonomisk instabilitet, påverkar inte bara ekologi, biologisk mångfald och ekosystemtjänster, utan skapar även stora utmaningar för beslutsfattare och samhällsplanerare. Det övergripande syftet för delprogram 4 inom EkoKlim är dels att att utvärdera och analysera institutionella och organisatoriska system på olika samhällsnivåer och hur dessa påverkar generering av ekosystemtjänster och dels att identifiera, analysera och utvärdera förvaltning på olika nivåer och öka kunskapen om hur man kan förutsäga och undvika irreversibla förändringar av ekosystemen.

Stockholm Resilience Centre är ansvarigt för Ekoklim 4.

Delprojekt
Ekosystemförvaltning på flera nivåer
En empirisk studie av Mälardalen och dess ekosystemtjänster som undersöker anpassningsförmågan hos institutioner och förvaltning givet de utmaningar som klimatförändringar och urbanisering medför. Vi använder djupintervjuer med offentliga och privata aktörer som arbetar med vattenförvaltning på flera nivåer, från det lokala till det nationella.

Syftet är att få en bättre förståelse av hur ekologisk kunskap genereras och hur denna tas upp i policyprocesser, vad som utgör hinder och möjligheter för en mer anpassningsbar förvaltning av ekosystemtjänster (Björn Nykvist, Sara Borgström, Emily Boyd).

Begreppet ekosystemtjänster i svenskt miljöarbete
Ekosystemtjänster är ett begrepp som är hett i Sverige just nu. Studien handlar om att undersöka hur beslutsfattare och tjänstemän på nationell, regional och lokal nivå i Sverige uppfattar begreppet, dess fördelar och nackdelar (Sara Borgström mfl.).

Ekosystemtjänster och socialt lärande i jordbrukslandskapet
1) Värdering av ekosystemtjänster. Metodutveckling som syftar till att mäta förekomst och värden som tillskrivs ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet i Mälardalen. Genom att kombinera satellitdata och ekologiska inventeringar med samhällsvetenskapliga metoder testar vi en metod för parallell mätning av ekosystemtjänster, biologisk mångfald, och värdering av dessa i olika jordbrukslandskap (Björn Nykvist mfl.)

2) Socialt lärande. Empiriska studier av social lärande mellan lantbrukare i jordbrukslandskapet i Mellansverige. Genom djupintervjuer kartlägger vi på vilket sätt lärande genom samverkan leder till, eller förhindrar, en förvaltning av naturresurser som strävar efter att nå nationella miljömål (Björn Nykvist mfl.).

Landskapets gränser
Gränser är något universellt som har stor betydelse för förvaltningen av landskapet. Detta är en tvärvetenskaplig undersökning av utmaningar och potential i hanteringen av den mångfald av gränser som är relevanta när ett mångfunktionellt landskap ska förvaltas (Sara Borgström, Björn Nykvist, Emily Boyd mfl.)

Att utvärdera ekosystembaserad förvaltning: Metodutveckling som syftar till att skapa ett högupplöst verktyg för att utvärdera ekosystembaserad förvaltning — hur väl tas hänsyn till ekosystemets olika komponenter genom förvaltningens olika faser. Den empiriska basen är fem planer för integrerad kustzonsförlvatning i Sverige. (Sara Borgström, Örjan Bodin mfl.)

Begreppet adaptiv förvaltning
1) En litteraturstudie av social-ekologiska system och begreppet resiliens där vi undersöker diskursen kring begreppen anpassningsförmåga och adaptiv kapacitet. Studien diskuterar den normativa kritik som riktats mot dessa begrepp och särskilt hur litteraturen tar upp betydelsen av aktörer och självorganisering. (Björn Nykvist m fl.)

2) De teoretiska ramverken kring risk, osäkerhet och resiliens utforskas med hjälp av begreppet adaptiv förvaltning och dess utveckling över tid — vilka är antagandena och tankesätten som format begreppet? Vidare analsyeras vad detta innebär för förvaltning i tider av förändring. (Emily Boyd och Björn Nykvist).

3) Ett nytt perspektiv på förvaltning - "framåtblickande" (Anticipatory governance)- utvärderas i relation andra förvaltningsformer som brukar användas inom forskningen om anpassningsförmåga. Detta är centralt för  beslutsfattande och planering av ekosystemförvaltningen under klimatförändring. (Emily Boyd och Björn Nykvist).

Att matcha ekologi och samhälle
Studierna inom detta delprojekt undersöker aspekter av fenomenet "problem of fit" som innebär att  ekologiska processer och essentiella förvaltningsprocesser och institutioner är kopplade till varandra — en trolig orsak till att ekosystemens kapacitet att generera ekosystemtjänster urholkas.

Forskningen omfattar conceptuell, metodologisk och teoreisk utveckling av hur olika beroenden i kopplade social-ekologiska system leder till utmaningar och möjligheter i ekosystemförvaltningen.

Fallstudierna omfattar allt från mellankommunalt samarbete inom grönstrukturförvaltning i Stockholmsregionen, integrerad kustzonsförvaltning i Sveriges, till  globala kopplingar mellan fiskesamhällen, marknader och fiskeområden i korallrevsområden. (Örjan Bodin, Diego Galafassi, Stuart Kininmonth, Arvid Bergsten)

Nationella och internationella samarbeten
Avgörande för forskningen inom Ekoklim 4 är nära dialog med alla aktörer I Mälardalen som arbetar med miljö- och samhällsfrågor på något sätt. Särskilt tack riktas till kommuner, länsstyrelser, landsting, Mälardalens vattenvårdsförbund  och många andra regionala aktörer som är behjälpliga i vår datainsamling.

I Nacka kommun är vi delaktiga och beforskar projektet "Ekotjänster i Nacka" (2013-2014) som är finansierat via Delegationen för hållbara städer. Inom Ekoklim 4 forskningen om förvaltning av ekosystem och klimat, ryms även studier i andra delar av världen, borttom Mälardalen.

Det internationella arbetet innebär att bygga samarbeten i bland annat Sudan, Mozambique och Indien där utmaningarna och deras lösningar er annorlunda ut. Ett exempel är det nyligen finansierade Ecosystem and Poverty Alleviation vid Unversity of Reading och Oxford University.

Jämförande studier om olika aspekter av förvaltning i relation till klimatförändringsarbete i Europa genomförs också I samarbete med Oxford University. Studierna av ekosystemtjänster i policy och praktik genomförs i samarbete med Helgingsfors universitet och forskningsprogrammet ENSURE.

2015-01-22

    Adaptive governance, networks and learning
Subscribe to our newsletter
Subscribe
Available subscriptions
 
 

Modify subscriptions
Subscribe
Available subscriptions
 
 

Modify subscriptions

FOLLOW US ON:

RSS news feed
Join us on Facebook
Follow us on Twitter
See our YouTube channel
Download centre seminars on iTunes

Stockholm Resilience Centre

Stockholm University, Kräftriket 2B | Phone: +46 8 674 70 70 | info@stockholmresilience.su.se
Organisation number: 202100-3062 | VAT No: SE202100306201