Empirin visar med allt större önskvärd tydlighet att fossil-fritt inte bara är nödvändigt, utan associerat med ekonomiska och sociala fördelar, säger Johan Rockström i en replik om ändringar i svensk industri. Bild: N. Virsen/Azote

Bildtext får vara max två rader text. Hela texten ska högerjusteras om den bara ska innehålla fotobyline! Photo: B. Christensen/Azote

replik

En fossil-fri framtid är vetenskapligt nödvändig, oavsett kortsiktig ekonomisk vinst

Johan Rockström responderar på kritik av Svante Axelssons argument för transformation av svensk industri

Story highlights

  • Krusell och Hassler, ställer, något motsägelsefullt, som krav för att investera i dessa helt centrala områden, att det först måste finnas publicerad evidens om den ekonomiska vinsten av statliga satsningar och regleringar på miljöområdet
  • Det finns empiriskt stöd för att styrmedel till stöd för minskade utsläpp av växthusgaser kan bidra till ekonomisk tillväxt
  • En fossil-fri framtid är vetenskapligt nödvändig, oavsett kortsiktig ekonomisk vinst

Världens länder har åtagit sig att hålla den globala uppvärmningen under 2 grader Celsius (jämfört med förindustriell nivå) och sikta på 1.5 grader Celsius. Detta har mycket starkt vetenskapligt stöd. Världen har också kommit överens om att nå de universella målen för global hållbar utveckling (FNs SDG mål) som innebär grundläggande rätt till god välfärd för alla medborgare i världen inom en stabil och hållbar planet. För att lyckas krävs, visar vetenskapen entydigt, en transformation i alla sektorer, från staden, till maten, mobiliteten, industrin och konsumtionen.

I detta sammanhang är det oroväckande att många nationalekonomer ofta fortsätter att låtsas som om dessa överordnade globala åtaganden antingen inte kräver transformativa förändringar, eller att de inte utgör just vad de är, överordnade och därmed styrande ramar för den ekonomiska utvecklingen. Man bortser ofta från konkurrensfördelar och ekonomisk vinst som kan uppnås genom att gå före i en global omställning.

Nu senast fick vi ett exempel på detta när två av våra mest erkända och ledande nationalekonomer, Per Krusell och John Hassler, kritiserade Svante Axelsson, som är regeringens nationella samordnare för ett fossil-fritt Sverige. I en DN Debatt artikel nyligen ger han argument till stöd för att tre sektorer i Sverige skulle kunna transformeras, genom ny teknologi och innovation, till effektiv och fossil-fri utveckling. De tre områden som lyfts fram - fossil-fritt stål, storskalig utveckling av batteriteknologi, och hållbara biobränslen - tillhör forskningsfronten internationellt. Den primära orsaken är att genombrott här skulle ge värdefulla bidrag i kampen för att möta den globala klimatutmaningen.

Empirin visar med allt större önskvärd tydlighet att fossil-fritt inte bara är nödvändigt, utan associerat med ekonomiska och sociala fördelar

Johan Rockström

Axelsson gör detta i ett politiskt sammanhang. Sverige har skrivit på Paris avtalet. Sverige har nu en unik parti-övergripande överenskommelse genom Miljömålsberedningen (MMB) att införa en klimatlag och nå 100 % utsläppsminskningar till 2045 (85 % inhemskt). Sveriges statsminister annonserade i Paris, vid COP21 i december 2015, att Sverige skall bli en av världens första fossil-fria välfärdsnationer. Allt detta förpliktigar till nationell handling.

Trots detta, ställer Krusell och Hassler, något motsägelsefullt, som krav för att investera i dessa helt centrala områden, att det först måste finnas publicerad evidens om den ekonomiska vinsten av statliga satsningar och regleringar på miljöområdet. De hänvisar till en litteraturöversikt av Brännlund och Lundgren (2009). Samtidigt medger de att de av människan orsakade klimatförändringarna måste lösas. De frågor som måste ställas till Krusell och Hassler är om det är rimligt att vi enbart skall genomföra klimatpolitiska åtgärder som kan bevisas ge kortsiktig vinst; vidare om det verkligen stämmer att det inte finns något stöd för att en ambitiös miljöpolitik skulle vara bra för ekonomin?

På den första frågan har Krusell och Hassler utifrån både realpolitisk och vetenskaplig grund fel. Klimatvetenskapen, bäst summerad i FNs vetenskapliga klimatpanel, visar entydigt att vi måste hålla den globala uppvärmningen under 2 grader för att undvika mycket allvarliga konsekvenser. Detta kräver minskade utsläpp från fossil förbränning med 100 % fram till tidsspannet 2050-2070, vilket för Sverige innebär ännu tidigare (2030-2050) för att världen som helhet skall ha en chans att nå ända fram.

MMBs slutbetänkande om att Sveriges utsläpp skall minska med 100 % till 2045 (varav 85 % inhemskt), är därmed i underkant av vad som har vetenskapligt stöd. Det finns således mycket starkt empiriskt stöd för att Sverige skall bli fossil-fritt inom 30 år. En mycket kort tidsperiod, som kräver en blandning av politiska regleringar, innovationer och stora investeringar.

Slutsatsen är att miljöregleringar kan vara önskvärda i samhället även om de inte bidrar till ekonomisk tillväxt av konventionellt slag. Även Brännlunds och Lundgrens studie, som Krusell och Hassler bygger sitt vinstkrav på, inleds med att "det är viktigt [...] att betona att oavsett om vinn-vinn möjligheter (vinst för både bolag och miljö, min kommentar) är möjliga genom dagens miljöregleringar, så borde alla regleringar baseras på värdet av miljöförbättringarna".

Men, även om vi tillämpar ett snävt "vinst"-krav, så återstår ändå frågor kring Krusell och Hasslers resonemang. Till att börja med betonar Brännlund och Lundgren själva i sin studie att det är svårt att dra generella slutsatser från enskilda företagsexempel, och att frågan huruvida miljöregleringar ger eller inte ger vinster för företag är svårbedömd.

Självklart finns det alltid vinnare och förlorare på en konkurrensutsatt marknad. Det var nog inte roligt mellan år 1900 - 1915 på Manhattan, om man var företagare inom hästdroskbranschen, som i princip försvann, till förmån för bilen. I USA gick fem kolkraftsbolag i konkurs 2015-2016, som ett resultat av sjunkande energipriser, ett resultat av "fracking" av naturgas och exponentiell tillväxt av sol- och vindteknologi. Vissa vinner, andra förlorar. Enskilda bolags vinster är således inte något bra mått på miljöregleringars värde. Det måste vara samhällsnyttan på lång sikt som räknas. Och då är välfärd, som avgörs till stor del av ren luft, rent vatten, friska landskap och ett stabilt klimat, överordnade.

Dessutom finns det empiriskt stöd för att styrmedel till stöd för minskade utsläpp av växthusgaser kan bidra till ekonomisk tillväxt. Den största utvärderingen hittills på området, den internationella studien New Climate Economy, som presenterades 2015, ger starkt stöd för detta. Rapportens slutsats är att "länder inom alla inkomstnivåer har nu möjligheten att bygga stabil ekonomisk tillväxt och samtidigt minska de enorma riskerna med klimatförändringen. Detta är möjligt genom strukturella och teknologiska förändringar i den globala ekonomin och genom att höja effektiviteten i ekonomin.

Kapitalet för nödvändiga investeringar är tillgängligt, och potentialen för innovationer är gigantiska. Vad som behövs är starkt politiskt ledarskap och trovärdiga, långsiktiga regleringar

Johan Rockström

Slutsatsen är entydig. En fossil-fri framtid är vetenskapligt nödvändig, oavsett kortsiktig ekonomisk vinst. Det överordnade regelverket idag är det globala klimatavtalet som Sverige förpliktigat sig till. Dessutom visar empirin med allt större önskvärd tydlighet att fossil-fritt inte bara är nödvändigt, utan associerat med ekonomiska och sociala fördelar. Det finns således starka skäl för Sverige att satsa på framtiden.

Related info

Johan Rockström är professor i miljövetenskap med fokus på vattenresurser och global hållbarhet samt chef för Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet.

Share

Stockholm Resilience Centre is a collaboration between Stockholm University and the Beijer Institute of Ecological Economics at the Royal Swedish Academy of Sciences

Stockholm Resilience Centre
Stockholm University, Kräftriket 2B
SE-10691
Phone: +46 8 674 70 70
info@stockholmresilience.su.se

Organisation number: 202100-3062
VAT No: SE202100306201