Forskningsrådet Formas, Naturvårdsverket, Mistra och Delegationen för hållbara städer arrangerade konferensen Forum för miljöforskning och hade satt ihop två dagar där forskare, praktiker, myndigheter, departement, företagare och intresseorganisationer lyssnade, talade och debatterade.Statssekreterare Elisabeth Falemo från miljödepartementet tog till orda som konferensens första talare. Hon redogjorde för regeringens syn på stadsutveckling och hur regeringen, som många andra, kopplat städers utveckling till hållbarhetsfrågan.
— Klimatutmaningen är oerhört stor och prioriterad av regeringen, sa Elisabeth Falemo.
Därför har regeringen beslutat om den så kallade Klimatmiljarden. Och ett av de områden som fått ta del av pengakakan är några spjutspetsprojekt inom hållbar stadsutveckling.
— Världen urbaniseras snabbt. Städerna kan innebära problem, men kan också vara lösningarna, avslutade hon.
Något som inte heller var främmande för professor Thomas Elmqvist från Stockholm Resilience Center som talade om "Den (o)hållbara staden". Han presenterade en rad exempel på hur innovativa lösningar kan ge mer grönområden trots en förtätning i städerna. Ett av många exempel var Vertical Farming, en odling på höjden mitt i staden.
— Användningen av ekosystemtjänster kan minska sårbarheten när städer möter klimatförändringen, sa Thomas Elmqvist.
Ökningen av grönområden reducerar exempelvis temperaturhöjningen. Den minskar också topparna i nederbörd. Ett konkret exempel är New Orleans där man i dag restaurerar våtmarker för att minska sårbarhet mot framtida cykloner genom att våtmarker reducerar våghöjden.
Thomas Elmqvist poängterade behovet av mer forskning om urbana ekosystemtjänster och redovisade ett par studier som tittat på grönområden och hälsoeffekter. I Holland ingick 250 000 personer i en studie vars resultat visar att grönområden inom 3 kilometer från bostäderna hade en signifikant effekt på upplevd hälsa.
Käppar i hjulet
Från Thomas Elmqvists bilder med fantasifull arkitektur där naturen tar plats på tak och våningsplan, tog arkitekt Jerker Söderlind från KTH vid. Han ser 1900-talets modernistiska regelverk som käppar i hjulen för innovativa, hållbara lösningar.
— Det är dags att riva några av 1900-talets sanningar! Men vågar vi? Vill vi? frågade Jerker Söderlind i en presentation av ett forskningsprojekt initierat av tankesmedjan Fores.
Handens fingrar räckte knappt när Jerker Söderlind räknade upp bakåtsträvarna: bullernormer, strandskydd, trafiksäkerhet, miljökrav, kulturreservat, naturreservat, förbifartsleder... Han tog med sig deltagarna på en resa genom snåriga regelverk, inte ansade i tid för att passa nya ambitionsnivåer med tätare och mer hållbara städer.
I en jämförelse mellan spanska Barcelona där palmer vajade förföriskt och Atlanta med femfiliga motorvägar var Barcelona överlägset utifrån de tre mätbara måtten på hållbarhet: energi-, material- och tidseffektivitet. Ingen i auditoriet kunde protestera mot det.
Men vid nästa jämförelse fanns det en som hade synpunkter. Gamla stan i Stockholm fick representera det kloka, hållbara valet medan miljonområdet Tensta fick stå för det ohållbara. Detta fick Birgitta Notlöf att sätta vassa klackar i scengolvet. Hon grundade Livstycket i Tensta för 18 år sedan. Nu intog hon scenen med ett livfullt bildspel, men framför allt med egen energi, och hon satte människorna framför miljonprojektets fasader. Tensta för henne är kärlek, närhet, svett och blod.
Planerare, kommunpolitiker, forskare, alla fick en injektion av verklighet när Livstyckets fantastiska tyger plockades fram ur Birgitta Notlöfs väska. Alla med en gripande historia, alla med ett budskap om människan.
— Jag tycker att det är bra med lagar. Det handlar om att försvara demokratin, sa Birgitta Notlöf.
Konkreta exempel
Förmiddagens pass avslutades med stadsbyggnadsdirektör Christer Larsson från Malmö stad som med egna konkreta exempel från hemstaden talade om stadsutvecklingens drivkrafter.
Den första drivkraften var att skapa den hållbara och attraktiva staden. Redan här möttes konferensdeltagarna av insikten från Thomas Elmqvists föredrag om grönområden och havsnivåhöjningen, lärdomar som används i Malmös stadsutveckling.
Drivkraft nummer två är regionalisering. 14 miljarder kronor investeras just nu för att forma Öresundsregionen till "the Human Capital" i Skandinavien.
Drivkraft tre handlade om infrastruktur och satsningar på citytunnel, punkter, och en ny bro. Turning Torso står som monument över drivkraft fyra, livsstil. Och drivkraft fem gäller arbetsliv där Malmö högskola är en viktig ingrediens.
I Malmös stadsutveckling ses befintliga planeringsmetoder uråldriga. Här vill man skapa "spagettistaden" med förtätning och integrering, där strukturer kan växa samman.
— Vi är starkt idédrivna i Malmö. Och vi behöver återinföra den kommunala fastighetsskatten! avslutade Christer Larsson.
Den ena powerpointbilden efter den andra avslöjade inspirerande framtidsvisioner för Malmö. Men sakta i backarna, manade Per Lundin från KTH, som intog podiet efter lunch. Han talade om "Bilsamhället — framväxt och konsekvenser".
— Det handlar om visionernas betydelse. Städerna har formats efter bilen och skapat ett bilberoende. Vi får inte gå för fort fram med framtidsvisionerna, sa Per Lundin.
På den direkta frågan om han varnar för stora gemensamma visioner höll Per Lundin med om att de var viktiga, men samtidigt farliga. Han kallar det för "frusen ideologi" när den cementeras i form av regler, som inte passar för en ny ideologi som den hållbara stadsutvecklingen.
Trafikverket - Sveriges nya myndighet
Torbjörn Suneson, landskapsarkitekt och strategidirektör vid Vägverket, var nästa talare. Även han använde begreppet frusna ideologier när han presenterade den nya myndigheten Trafikverket, som kommer att öppna portarna den 1 april 2010. I det nya verket ingår Banverket, Vägverket, delar av SIKA samt delar av Sjöfartsverket.
— Trafikverket blir bra! Men vi måste våga arbeta med värderelaterade frågor. En mångvetenskaplig utbildning ger en bra grund för förståelse, sa Torbjörn Suneson.
Det var inte bara Bellman som citerades under dagen. Även Aristoteles fick vara med och svara på frågan om vad som skiljer människan från de andra djuren.
— Människan är förnuftig, avslöjade Sven Ove Hansson professor i filosofi från KTH.
Han konstaterade att man ska vara försiktig med att påstå att folk handlar irrationellt — erfarenheten är att det är tvärtom. Våra beslutsmodeller som bygger på att säkerställa alla frågor i förväg är däremot ofta skenbart rationella och leder i stället till irrationalitet.
Med det inlägget i debatten får förnuftet råda i den hållbara stadsutvecklingen.
