|
Resiliens är ett systems långsiktiga förmåga att klara av förändring och vidareutvecklas.
För ett ekosystem, som en skog, kan det handla om att klara av till exempel stormar, bränder och föroreningar. Och för ett samhälle om förmågan att på ett långsiktigt hållbart sätt hantera politiska oroligheter eller en naturkatastrof. Resiliens innefattar alltså både systemens förmåga att stå emot stress eller förändring och att återuppbygga viktiga funktioner efteråt. I längden kräver detta en förmåga att anpassa sig och förnya sig. Förlust av resiliens följt av övergång till helt nya tillstånd eller plötslig kollaps har beskrivits för ekosystem, samhällen, kunskapssystem och hela kulturer. Varför resiliens?Resiliensbegreppet innebär ett helt nytt angreppssätt för att analysera de stora globala utmaningar vi står inför. En ökad förståelse av resiliens i sammanflätade system av människor och natur (så kallade social-ekologiska system) blir allt viktigare för att klara av de påfrestningar som klimatförändringarna och annan miljöpåverkan innebär. Det som utmärker resiliensbegreppet är dels att det så tydligt fokuserar på samverkan mellan ekologiska och sociala system, dels att det inte förutsätter en linjär, förutsägbar utveckling. Strategier baserade på resiliensbegreppet innebär därför att vi måste förvänta oss överraskningar och stärka systemens förmåga att anpassa sig till framtida förändringar. Vid Stockholm Resilience Centre samarbetar forskare från olika discipliner kring gemensamma frågeställningar istället för att på traditionellt sätt arbeta var för sig. Fokus ligger på interaktioner, processer och mekanismer som präglar samspelet mellan samhället och ekosystemen. Ambitionen är att utveckla förståelsen av komplexa socio-ekologiska system och bidra med nya insikter och redskap som krävs för att styra om samhällsutvecklingen i en hållbar riktning.
|
