Temat vill öka förståelsen för faktorer som bygger adaptiv kapacitet i förhållande till komplexa, kopplade sociala-ekologiska system och identifiera mekanismer för att inkorporera kunskap om ekosystemens dynamik (inklusive icke-linjäritet, trösklar, skalinteraktioner, och osäkerhet) i flexibla sociala strukturer och processer som kan säkerhetställa ekosystemens förmåga att generera ekosystemtjänster. Sådan flexibilitet är nödvändig för att hantera både gradvisa förändringar och snabba, ibland storskaliga, förändringar såsom överaskningar och kriser. Temat fokuserar också på faktorer som triggar formativa moment då system är mer öppna för större förändringar och omställningar. Temat vill identifiera faktorer som bidrar till transformativ kapacitet för systemiska samhällsförändringar och hur socialt minne och sociala innovationer kan forma riktningen på sådana förändringar.

Vi väver samman forskning från olika discipliner, t.ex. om ekosystemförvaltning, samverkan och interaktionsmönster mellan aktörer, sociala nätverk, institutioner, multi-level governance, socialt lärande, och ledarskap för att förstå interaktioner mellan samhällsnivåer, som länkarna mellan lokal eller regional ekosystemförvaltning och global governance. Läs mer på vår engelska webbplats.

Knowledge management, learning and social networks in social-ecological systems
Förvaltning av komplexa social-ekologiska system kräver anpassningsförmåga och flexibilitet för att kunna hantera förändringar och störningar. En kontinuerlig lärandeprocess är central för att bättre förstå systemens dynamik. Ofta krävs många år av lärande för att uppnå detta. Den stora komplexitet som kännetecknar social-ekologiska system innebär därutöver att potentialen för lärande avsevärt förbättras om många olika typer av aktörers kunskaper sammanlänkas. Detta innebär att enskilda individer, brukargrupper, organisationer, myndigheter och forskare, till olika grad och på olika sätt, bör länkas in i en gemensam lärandeprocess. Kunskapsuppbyggnad är dock till liten nytta om den inte utnyttjas i själva förvaltningen. Därför bör lärandeprocessen vara en integrerad del av förvaltningen, och således bör samtliga berörda aktörer vara delaktiga i förvaltningsprocessen.
 
Temat närmar sig dessa tvärvetenskapliga frågor utifrån olika perspektiv och forskningsfält. Socialt lärande, deltagande, samförvaltning av gemensamma naturresurser, social nätverksanalys, kunskapsgenerering och tillgodogörande, samt ledarskaps- och organisationsfrågor är områden som berörs. Läs mer på vår engelska webbplats.

Multilevel institutions and governance of social-ecological systems
Inom temat Multilevel institutions and governance of social-ecological systems fokuserar forskningen på frågor om hur interaktionen mellan komplexa ekosystem och governance-strukturer och institutioner möjliggör och begränsar strävanden mot hållbar utveckling. Bland annat studeras frågor om policyintegrering på miljöområdet, hantering av snabba miljöförändringar, institutionella responser på miljöproblem i ett länderjämförande perspektiv, samt konflikthantering inom rovdjursförvalting.  Ett övergripande frågeställning är dock hur den pågående globala förändringen av ekologiska system påverkar och påverkas av förändrade styrningsformer och politiska institutioner. Läs mer på vår engelska webbplats.

Governing freshwater for food and ecosystem services
Forskningen i temat går ut på att öka förståelsen för hur vatten kan förvaltas för att bygga social-ekologisk resiliens i jordbrukslandsskap. Vi arbetar med att förändra perspektivet på vattenresurser, som traditionellt sett handlat om det ´blå´ vattnet (i sjöar och vattendrag), till att se den totala nederbörden som vattenresursen, vilket inkluderar det ´gröna vattnet´ (som flödar från marken via växter till atmosfären) som är viktigt för ekosystem på land. Stor vikt läggs vid att hitta synergier mellan vatten för matproduktion och för andra ekosystemtjänster, och hur man skall hantera konflikter mellan dessa då de uppstår. Ett annat forskningsområde är att förstå hur vattenförvaltning i jordbrukssystem kan påverka risken för så kallade regimskiften, snabba förändringar när tröskelvärden passeras, i ekosystem. Vi arbetar med analyser på både global och regional nivå, där de flesta fältområden ligger i de semi-arida tropikerna, framförallt i Afrika. 
 
I temat ingår en bred grupp forskare med olika bakgrund som till exempel hydrologi, ekologi, agronomi, och kulturgeografi. Vi samarbetar med forskare på Stockholms universitet, SLU och Lunds universitet, samt med ett stor antal internationella forskargrupper ibland annat Kanada, USA, Australien, Holland, Sydafrika och Tanzania. Läs mer på vår engelska webbplats.

Governance and ecosystem management of coastal and marine systems
Förvaltning av kustnära och marina ekosystem innebär att värdesätta och säkerställa deras förmåga att generera (för oss människor) livsnödvändiga ekosystemtjänster. I många fall har vi misslyckats med en hållbar förvaltning av marina och kustnära system på regional och global nivå.

Den globala kris som många havsmiljöer befinner sig i är resultatet av överfiske och övergödning, samt utsläpp av miljögifter och klimatförändringar. Förutom pågående utarmning av marina arter har hela ekosystem kollapsat, vilket inneburit stora förluster av sociala och ekonomiska värden. Denna kris kan inte lösas på traditionellt sätt utan nya angreppssätt krävs. Ett sådant innebär större fokus på hur kopplade ekonomiska-ekologiska system förmår att klara av störningar.
Forskningen sker i samarbete med ledande forskargrupper med syfte att utveckla riktlinjer för adaptiva förvaltningssystem för både kustnära och marina miljöer, i såväl tropiska som tempererade områden (med speciellt fokus på Östersjön).

Vi studerar olika förvaltningsmodeller för tex. fiske och vattenbruk, och fokuserar på marin resiliens genom att öka förståelsen av (i) rumslig variation, (ii) skal-effekter, tidsfördröjningar och återkopplingar, (iii) funktionella grupper och andra resiliensegenskaper. Läs mer på vår engelska webbplats.

Urban social-ecological systems and globalization
Internationella projekt: Tillsammans med forskargrupper i Bangalore, Cape Town, Canberra, Helsinki, Istanbul, New Delhi, New Orleans, New York City, Phoenix och Stockholm utvecklar vi jämförande studier av hur markanvändning I urbana landskap påverkar flödet och tillgången till ekosystemtjänster som vatten, ren luft, rekreation etc. Vi länkar vår forskning med policy genom internationellt samarbete koordinerat via UNESCO och IUCN och utvecklar samarbetet runt Urbana Biosfärområden.
 
Integrerad social-ekololgisk forskning rörande uthållig stadsutveckling i Stockholms-regionen: Det huvudsakliga syftet för detta urbana subtema är att sammanställa lärdomar rörande förvaltningsarrangemang för ekosystemtjänster som främjar resiliens och vilka bidrar till att bygga adaptiv kapacitet i pågående utveckling av stor-Stockholm. En målsättning är att översätta forskningsinsikter kring s.k. ´integrerade social-ekologiska designs´ till användbara verktyg och policies för en mer hållbar regional stadsutveckling med särskild inriktning på Stockholms gröna kilar. Läs mer på vår engelska webbplats.